Helt och hållet för min egen skull!

Ett snabbt inlägg bara för att hålla bloggpulsen igång.
Har inget att rapportera, inget att berätta, inget att inspirera, inget att leverera, men här är jag ändå. Det säger nog en del om min ambition med den här bloggen. Just det. Ingen. Och vet ni, det är ett val jag gjort. Jag har ingen ambition med den här bloggen. Den är min vila, min glädje, min frizon. Finns det några som finner nöje att läsa och följa så är jag jätteglad men tappar några intresset för att det inte finns någon riktning, någon tanke, någon ambition, ja då blir jag inte ledsen eller ens förvånad. Det är så jag vill ha det. För bloggen ska hädanefter vara mitt nöje. Inget tvång, inget måste. Bara lust. Och idag har jag lust att visa lite köksbilder. Några vrår. 

 I sovrummet pågår ett trätoämne. Eller trätoämne är fel ord. Jag har inte trätat ett skvatt, iallafall inte högt, jag har bara konstaterat och tänkt inom mig att vi har minsann olika uppfattningar om vad som är dekorativt jag och Mannen. Jag brukar nämligen hänga mina allra vackraste kläder på den här rumsavdelaren. Något att vila blicken på. En installation mer än en förvaring. Det har han förmodligen noterat fast inte med vackerblicken på utan med praktiskblicken. Å vad bra, ett ställe att hänga kläder på har han nog tänkt. Jag har inte hjärta att säga att hans kläder inte är sådär vidare värst vackra att vila ögonen på... så de åker diskret ner därifrån och göms undan på mer undanskymda platser som tvättkorgar och dylikt. Så grym är jag.

 Hallen är jag fortfarande nöjd med. Boksidorna ger ett varmt ljus och det behövs ju  nu i vintertider.

 Någon som kan se vilken filmreferens jag tänker på med den här jordglobsinstallationen?

Någon?
För första gången någonsin har jag gjort två nästan likadana väskor. Så kan det gå när två vill ha samma väska. Då gör jag ett undantag och skapar en till. Fast den är ju inte alls likadan. Bara lik. Och de två som kommer att bära de här väskorna kan ju spana efter varandra där ute i världen och när eller om de möts en vacker dag så kan de jämföra sina väskor och le och säga hej vilken fin väska du har!

Den här är din om du vill L.