Varning för väskdille!

Sylustan har kommit tillbaka. Ja, nästan så jag har lite massproduktion. Tänk, jag faller alltid tillbaka till väskor! 
Jag har säkert gjort flera hundra stycken men aldrig två likadana.
Skulle någon bli sugen så är de till salu. Det kommer mer detaljer och pris och sånt sen. Just nu ville jag bara slänga in ett inlägg för att visa vad som pågår just nu; väskdille.

Några av dem är lite romantiska tror jag bestämt. Tänk så det kan bli.

Klänningskloning.

Jag köper nästan aldrig nya tyger. Dels för att jag sällan hittar nya tyger som jag tycker är snygga, dels för att världen är full av begagnade tyger.

Ibland köper jag tyg utan att veta vad jag ska ha det till.
Äsch, nu lurades jag  trots att det inte är första april!  Jag köper ALLTID utan att veta vad det ska bli av tyget. Det gäller ju att passa på! Ser jag ett tyg som jag tycker är snyggt och som är av bra kvalitet då köper jag det. Sen får det ligga till sig. För det är ju så med secondhandmarknaden att det finns bara den enda biten av tyget. Det är ju ytterst sällan man hittar många metrar så att man hinner tänka en vecka innan man slår till.

Ett jerseytyg fyndat på Röda korset för sitt fina blommönster har legat till sig ett bra tag och blev till slut igår en klänning. Jag har en favoritklänning/tunika som alltid åker fram ur garderoben så fort den är ren. Det är nåt med modellen,  passformen, längden, ärmen, halsringningen som gör att jag trivs

Den har dock börjat bli tvättblekt och sjunger på sista versen.  Jag försökte klippa ut den i det andra fina blomtyget.

Det gick verkligen lätt som en plätt.
På någon timme hade jag en ny blommig variant av favoritplagget.

 Nu ska jag sy den i fler tyger när jag ändå är igång. Så får jag många favoriter!

Reklampaus!

                                    Två färgglada höstväskor finns nu i shopen.

Som vanligt har jag agerat designer, sömmerska, fotograf, modell och marknadsförare.
(Därav resultatet tänkte jag skriva men det vore ju  lite dumt.)

Tre väskor att mota bort höstmörkret med!

Nya färgglada  persiljeväskor finns nu till salu.

Husväskan är SÅLD.

Det kan aldrig bli för mycket blommor. Eller hur?

Mer om väskorna finns HÄR.

Oumbärliga bonader.

Nu finns det fyra stycken bonader klara till försäljning. Det är bara lilla namnetiketten jag ska sy på. Men jag visar dem redan. Pris och närbilder finns i min verkstad. 

Tillägg: Endast den gula småblommiga är kvar. De andra tre är sålda. Men fler kommer in.

Klippetiklipp.

Ont som attan i fingrarna, skavsår på tummen och smått smått textilspill överallt efter 52 stycken r, 13 u, 26 e, 13a och alla andra boktsäver som jag klippt. 13 nya Ursäktaröranbonader ska det bli.
Coming up soon.

Vardagshyllning.

Jag uppskattar för tillfället vardagslunken mer än allting annat! Vanlig till synes trist och händelselös vardag utan några åthävor är för mig den optimala lyxen. Det är precis det jag vill ha.
Vardag är något vi alla borde uppskatta mer. Det är kanske lätt att längta efter fest och glam och semesterresor och speciella upplevelser. Det är klart man ska längta efter de stunderna också, men den allra värdefullaste tiden är faktiskt vardagslunken och den har man nog en förmåga att slarva bort lite om man inte passar sig.
Att jag alltid bloggar om de mest händelselösa dagar där inget särskilt hänt är kanske ändå en undermedveten strategi. Mitt lilla sätt att hylla vardagen.

Den här vanliga vardagen har inget särskilt hänt. Men ändå. En dag fylld av små guldkorn.

Jag har plockat in blommor från trädgården. Vardagslyx! Och inte kan jag som de proffsigaste bloggarna välja EN bild för att illustrera skönheten hos dessa blomster. Nä, jag drämmer till med allihopa, eftersom jag har väldigt svårt att VÄLJA. Eller rättare sagt har jag svårt att välja bort. (Tänk om de bilderna som inte får var med blir ledsna. Det går ju inte, så alla får vara med.)

Jag har plockat in temynta, nyponrosor och en fin syrenlila stjälkros. Det blommar för fullt i trädgården fortfarande om man bara tittar efter noga.

Dotterns biologiläxa att lära sig en massa växtnamn och känna igen dem löste vi på ett roligt sätt. De flesta var alldeles vanliga och såna vi har häromkring. Så vi gick ut med listan och försökte hitta alla. Det enda vi gick bet på var smörblomma och en. Det hittade vi inte idag, men hade vi letat lite bättre hade det också gått att finna, det är jag säker på.

 

Vi klistrade fast alla växter på ett stort blad och gjorde en massa lappar och så fick hon lägga lapparna vid rätt växt. Det blev alla rätt. Och jag lärde mig Fibbla. Visste inte att den hette så. (Den gula växten längst upp till vänster. Den som ser lite ut som en mager maskros.)

Pommac har fått sova på nya lapptäcket, ovanpå en svart filt visserligen och jag har sytt två nya örngott som matchade det nya överkastet lite bättre. Båda tygerna ingår i täcket. Det blev fint.

Nu sprakar rummet av värme. Det känns mysigt så här på hösten. Och för första gången har det känts lite kallt i luften. Som att hösten verkligen är på intåg. För även om björkarna bara har gula löv och rönnarna börjat skifta i orange och rött så har temperaturerna varit somriga.
Hösten är välkommen nu. Jag är redo. Mollys säng är redo. Pommac är alltid redo. Fast han kan verka sova.

Nu blir det nybäddat varje morgon...tjoho.

Det blev faktiskt klart med rekordfart, överkastet som jag började med igår. I allafall om man jämför med det senaste jag sydde som blev liggande i flera månader. Fast det är klart. Då kom en hel sommar i vägen. Sy lapptäcken är lite mer av en höstsyssla kanske. Täcket är hursomhelst helt klart. Det kostade inte en krona för jag har bara använt tyger jag hade hemma och till baksidan tog jag ett rött underlakan som vi ändå inte använde så ofta. Nu kommer det att användas dagligen. För hur var det nu? "Bädda varje dag." Visst var det så hon sa?

Kuddarna är kanske inte de roligaste men det blev just nu de som redan fanns i sängen.

Dagen till ära kom KP så att hon kunde inviga och ligga och läsa på det nya.

Ehm... att köra mjuka svängar när man quiltar kräver en tunga rätt i mun och en del övning. Jag är glad att det ändå svänger. Hellre än bra som det brukar heta.

Undersidan är ett gammalt underlakan.

Att sy ett enkelt lapptäcke.

Idag har jag börjat med ett överkast till Molly. Hon vill prompt ha ett och säger "för då kommer jag att bädda varje dag". Detta måste ju uppmuntras så operation överkasttillverkning är påbörjad.

Jag började med att söka igenom mina tyggömmor efter tänkbara tyger. Hon ville ha blommigt och färgstarkt och "inte nå vitt".
Jag började riva och klippa ut rutor i samma mått. Skulle tro att de är ca 20x20 cm. (Mätte inte. Började bara med en och gjorde de andra efter den första.)

84 stycken kvadrater för att vara exakt.

Sen började jag bara sy ihop dem. Första raden med sju lappar kunde jag blanda fritt och sen sneglade jag lite på varje rad som blev klar för att variera lapparna så att det blev bra blandning.

Sen pressade jag ut alla sömmar. Jag lade ut alla remsor på golvet för att kolla hur jag ville ha dem. Sen var det bara att sy ihop dem.

Det går väldigt fort att sy ett lapptäcke med så stora rutor. Nu ska det bara quiltas med en baksida. Men det får bli imorgon. Sen kan hon börja bädda!

Sherlock Holmeskostym.

Det är ytterst sällan jag köper nytt tyg. Det finns så mycket fina gamla! Men när jag ska göra särskilda beställningar måste jag oftast köpa nytt. Som dagens roliga jobb: En Sherlockkostym till en kille på sex år. Roligt att sy och tänka ut hur hatten skulle göras. Jag tog två kepsar som jag sydde ihop och så klippte jag av skärmarna lite och kantade med svarta band.

Äntligen färdigt.

På hösten tenderar saker att bli klara. Saker som legat till sig en tid. Som till exempel mitt stora lapptäcke som jag gruvat mig ofantligt för att quilta för att det är så stort och jag var rädd att det skulle dra sig och bli helt förstört när jag quiltade det. Men nu är det gjort och det blev bra och jag är sååå lättad att det äntligen är klart.
Det är färgglatt och mångmönstrat och bara av gamla tyger som jag gillar. En del är tyger med affektionsvärde och jag minns nästan var varje bit kommer ifrån. Det gillar jag. 

 Eftersom jag är en slarver som inte orkar mäta så himla noga när jag syr blir hörnen inte alltid exakta, dvs alla fyra bitar kanske inte möter varandra i en perfekt fyrvägskorsning. För att dölja de värsta missarna sydde jag dit urklippta blommor som applikation. Fiffigt tycker jag...

 Ja det blev ett perfekt överkast att ligga och försöka se vuxen ut på och låtsasläsa tjocka böcker.

 Och bäst funkar det till att ligga och  läsa såna böcker som man VERKLIGEN vill läsa!

Tur att det blir höst en gång per år så att saker blir klara någon gång!

Tack för att jag fick migrän idag!

Efter regn kommer sol och efter migrän kommer...ja...en explosion av kreativitet.
Jag tror allvarligt att min migrän som dyker upp då och då har en reningseffekt i min hjärna.
Det är absolut helt säkert en städpatrull som kommer på akututryckning och kallar in varenda liten städcell som finns däruppe, ja de kallar säkert in små städceller från hela kroppen och så jobbar och gnor de där små städcellerna allt vad de kan och de tar i så det knakar och brakar och de sopar och gnider och skrapar och det är nog då jag känner det som en migrän. Det gör så ont så ont så ont så jag bara sitter helt förlamad och kan inte tänka en endaste tanke eller röra en endaste muskel. Så blir jag sittande eller liggande och intar total stillhet.  Minsta rörelse orsakar svåra eftersvallsvärkar. Sen när de skurat och borstat och rökt ut och sköljt ut hela hjärnsystemet så börjar värken plötsligt avta allteftersom de små cellerna sticker iväg med sina små hinkar och kvastar och fejor och allt vad de använder för att skura bort allt smet och klet som segat upp hjärnan så till den milda grad att det krävdes denna akututryckning.
DÅ när hjärnan är alldeles ren och fin, då börjar det sippra in en massa roligt i huvudet. Det pirrar och bubblar och svirrar och hoppar och roliga idéer lägger sig i hörnen och lustar väcks och glädjesprallet får plats att dansa runt och allt blir bara så bubbligt att kreativiteten studsar runt och kommer fram hur lätt som helst.
Migrän är alltså något riktigt bra!

Jag har haft en sån där hjärnskrubbardag idag. De började redan igårkväll och har hållt på tills ganska nyss så det måste ha varit rejält inpyrt och skitigt däruppe. Men NU är det skinande blankt (det MÅSTE det ju vara så länge och noga som städcellerna har jobbat därinne). Jag har fått värsta lusten till en massa. Helt underbart. Till exempel kom jag helt plöstligt att tänka på det där omöjliga lapptäcket som aldrig blivit riktigt klart och fort åkte det fram och lika fort blev det klart.

Det är verkligen operfekt! Det är snett och vint och bubbligt med lappar av olika tjocklek och material och inga hörn stämmer överens och det var precis det som var min tanke med det här lapptäcket. Jag ville sy ett lapptäcke på mitt sätt. Precis hur jag ville. Utan regler, måsten och tradition. Bara sy efter eget huvud och se om det gick. Och det gick och det blev verkligen helt sitt eget. Det blev som jag skulle vara om jag var ett lapptäcke. Mönstrat, mångfärgat, slarvigt, snett, vint, fyllt av skavanker men glatt och spralligt och tacksam för att få finnas med trots alla dessa skavanker och brister.
Andra projekt som också legat till sig vill nu komma ut ur garderoben. Hjärnan är ren och ny och jag ska göra den till viljes och gå och vara lite kreativ här på min nya mysiga arbetshörna.

Känner ni att det är en migrän på gång tycker jag att ni ska låta den komma. Skippa tabletter och gift för att mota den i grind. Det är ju bara städet som vill fram. Låten dem komma!
Nu åskar det som attan. Loggar ut! Fort!!!

Hmpff!

Ja den där våren som firades in igår är nog lite bakis för den ligger fortfarande och sover. Ute blåser nordanvinden och det är två grader. Hmpff. Trots eldar och allt! 
När världen är fylld av elände och problem problematiserar jag en svart teve. Allt för balansen.
Är inte teven lite väl svart och teknisk? Behöver den inte lite persiljelig omsorg?

Det stör mitt öga med den stora svarta fula besten. Ja det är fler saker som stör mitt öga som tevemöbeln som jag ska måla om och borrmaskinen på bordet och sladden i soffan och Mollys dator halvvägs under soffan och en allmän spretighet men just teven stör jag mig extra mycket på. Den bara står där och är svart och tar plats.

(Get a life woman!) kanske någon tänker nu och ja, jag är väl lite benägen att förstå er tanke...
Men likväl ägnade jag en viss energi åt detta igår.
Taadaa!

Ehm. Vad ska man säga? Bättre? Well. Alla som såg den igår kväll, ALLA, frågade Vad har hänt med teven? Har den gått sönder? Har ni fått tejpa ihop den? Jag vet inte om det är jag eller alla andra som inte fattar det estetiska med att washitejpa sin teve. Hmppf igen!

Jag är så glad för att Äntligen hemma sugit upp Elsa Billgren. Hon är en frisk fläkt och att hon förespråkar återbruk i det annars sjukliga konsumtionsprogrammet är toppen. Förr mådde jag illa av hur de alltid rev ut och kastade bort och satte in äckligt mycket nytt och dyrt i alla program. Sen Elsa gjorde sitt intåg finns det något för mig och oss som föredrar loppis, återbruk och gammalt. Och så har hon ju en klänning i mitt kuddtyg. Kolla bara.

Min kudde har jag sytt av ett överkast och jag har kvar en hel del tyg som jag ligger och håller på tills jag vet vad det ska bli. Det är ett av mina bästa tyger. Ja, trots att det är gult. (Jag får jämt höra att jag inte gillar gult för att jag sagt det så många gånger.)  Men jag gillar gult på rätt ställen. Inte gula blommor i min trädgård och inte gula väggar i mitt hem men gula rosor på tapet och tyg är inte bara okej, det är jätteokej och en och annan gul möbel och gula lampskärmar, särskilt senapsgula, är jag svag för.  Så jag gillar visst gult trots allt. På rätt ställen.
 Som sagt. Livsviktiga frågor diskuteras här hos mig!  
Trippelhmpff. 

(Hmpff = förolämpad knyck på nacken)