Sen midsommar har vi väntat på finväder för att kunna ha ett kalas i stugan. Nu skiter vi i finväder och accepterar fulväder och har ändå kalas i stugan. Så igår for jag och Molly och Pommac ut och kalasstädade. Fördelen med fulväder är att man faktiskt tillbringar tid INNE i stugan. Är det finväder har man bara stugan som en slags hållplats och matplats.
Jag brukar tänka varje gång jag städar att ett sant sätt att närma sig ett hus, en lägenhet, ett rum eller helt enkelt ett HEM, det är att städa det. Det är då man går på djupet och närmar sig skrymslen man annars inte når och det är då man känner struktur och dofter och ja det är lite som att älska brukar jag tänka.
Man kommer närmare för varje gång och lär sig varje vrå och känner igen defekter och uppskattar finesser.
Efter vi sopat och skurat och skakat mattor och piskat kuddar och dammtorkat och borstat spindelväv hann vi mysa en stund innan vi somnade. En riktig åttiotalsklassiker blev det mitt i stugmyset.
I förmiddags for vi in till fasta land igen efter att ha förberett stugan för kalas.
Om några timmar åker vi ut igen med sex 13-åriga tjejer och kalasar hela kvällen. Faktiskt tittar solen fram precis nu så det kanske blir ett finväderskalas iallafall.
vad mysigt!
SvaraRadera