En energisk helg.

Ibland är man energifattig och då kan en helg passera utan att man ens hinner blinka och det enda man hunnit är att sova, slappa och äta... En annan gång kan man vara energifylld och man hinner trycka in hur mycket som helst utan att helgen tar slut. En sån helg har jag haft den här gången. Snart ska jag klippa Mannen och här sitter jag och skriver ett inlägg så än är det inte slut på effektiviteten. Jag gillar att ha mycket energi!
Jag tömde den lilla kompaktkameran och hittade några bilder från när vi målade blått. 

 Och när vi målade den färg vi inte ville ha.

 När vi satt i soffan en kväll upptäckte jag att den lilla fjuttkameran kunde zooma helt otroligt bra och dessutom att den har antiskakfunktion som faktiskt fungerar. Kolla bara.

 Ja, ni fattar! Allt var flera meter bort och rummet lite kvällsskumt. Jag ger kameran fem persiljekvistar i zoomförmåga... (Tänk att det skulle dröja över ett år innan jag uppskattade den.)
Min ljusgröna gullranka är den enda inomhusblomman som är fin nu. Jag glömmer bort alla inomhusblommor på somrarna. Allt krut går till de utomhus.

 

Igår blev jag så sugen på att tapetsera att det riktigt kliade i tapetserarnerven och för att stilla den där klådan provade jag lite tapeter bara för skojs skull. Jag nålade upp några på väggen bara för att få en känsla. Den storblommiga är ett loppisfynd som jag ÄLSKAR men det är bara en påbörjad rulle så man får ut endast två våder. 

 Den småblommiga är som en varm kram, en trygg vän, en lycklig barndom. Den gör mig lugn.

 Men jag har inte tid att tapetsera och den tapet jag egentligen vill ha i vardagsrummet har jag inte råd att införskaffa så det var då lika bra. Tills dess får vi hålla tillgodo med vita väggar...

Den uppmärksamme kanske ser att vi möblerat om lite grann. Eller vad säger jag. Vi? Nej jag alltså. Förstås. De röda bockarna visar vad som dansat omkring den här gången.

 Det blev bra. Men det tycker jag ju alltid. Det är ju det som är vitsen med ommöbleringar, att det alltid känns så bra efteråt!

Även köket har fått sig en liten möbeldans. Soffan har hamnat i ett hörn istället för att stå framför fönstret.

 Och den nya platsen för bruna gammelsoffan blev genast använd. Sånt gillas!

 Nä, klippning var det. Min kund grymtar att väntetiden är på tok för lång...