Medinillan och gorillan.

Jag tränar photoshopläxa och sliter mitt hår.
 Jag är sån att jag bara känner mig bekväm och trygg med min egen dator. Min kära gamla trotjänare, en imac som snart fyller tio år. Jag älskar den mest av alla maskiner i huset och försvarar den hårt när alla barn dömer ut den och säger att den bara är skräp. Den funkar faktiskt bra. Den kan vara lite kinkig ibland, med ålderns rätt men jag har lärt mig att gå runt och lösa problemen som uppstår. Men nu har den plötsligt fått för sig att vägra mig inträde till mina bilder! Hela mitt bildarkiv är bakom stängda dörrar och jag hittar ingen väg runt. Tro mig, jag har tagit till alla knep jag har. Mycket motvilligt har jag fått låna en av husets bärbara datorer och det är dessutom en pc och jag känner mig mer än lovligt obekväm. Vadå högerklick och vänsterklick? Vilket svammel. Och tangentbordet har ett annat format och kortkommandona heter inte samma och allt känns bara främmande och oskönt.  Det är som att gå i någon annans trånga skor, eller låna någon annans tandborste. Det går men det är med stor olust. Jag vill komma hem till min vanliga dators kära famn!

Jag låter nu imacen vila nåt dygn så kanske hon kommer tillbaka i form igen och släpper in mig igen. Jag hoppas.

Nu har jag laddat in bilder på denna osköna pc som jag motvilligt bloggar på. Det funkar ju, men känslan finns inte alls, och för er märks det säkert ingen skillnad, förutom att ni får ta del av mitt bortskämda gnäll! Nu ska jag fortsätta slita mitt hår i mitt försök att frilägga yvigt hår från en brokig bakgrund, och lägga ihop två bilder som ska anta varandras textur. En tegelvägg ska appliceras på nåt som sen ska få samma yta som teglets ojämna. Wish me luck...

Kolla vilken fin blomma vi såg på Coop. Medinilla magnifico. Tjusig!