2 nov. 2013

Varning: Inget för spindelfobiker

Som ni ser är jag tillbaka. Jag blev varken uppäten eller bortrövad av skelett som står i fönster och glor. De fega bluffarna.
Tacka vetja äkta vara.
Igår när Molly skulle tända pumpan igen lyfte hon in den för att det blåste lite. Plötsligt hör jag ett skrik av fasa.
NU anföll kanske skelettet tänkte jag, men nä. Ungen fanns kvar och stirrade rakt på pumpan. SÅ hemsk är den väl inte sa jag lite förvånad.

Nä inte den men kolla där pekade hon och visade på vad som klättrade runt på pumpan. En stor spindel hade lämpligt nog valt pumpahuvudet som jaktmarker.
Molly som egentligen inte alls är rädd för spindlar tyckte ändå att en sån stor spindel i kombination med småläskigt pumpaansikte var riktigt läskigt.

Så jag fick nöja mig med att bära ut pumpan med spindel ur huset istället för en fight med ett illvilligt skelett. Men lite hjältestatus fick jag nog i allafall.

2 kommentarer:

  1. hoooaa..bra där hjälten! jag brukar också va bra på spindlar, tar dem i benet med ett papper och bär ut i skogen på andra sidan vägen. de där stora är mindre kul..

    kramis Lycke

    SvaraRadera
  2. Full fart däruppe! Blir lite skönt att lovet är slut nu, trots sköna sovmorgnar.. ;) Sonen gillar att hänga med sina kompisar i plugget, egna rutiner, bortom sin moders vakande öga....ähum.

    SvaraRadera