10 nov. 2013

Briljant idé som floppade omedelbart.

Idag fick jag en briljant idé och var bara tvungen att förverkliga den på en enda gång.
Jag har länge tänkt att Pommac skulle behöva ett jobb. En syssla som bara han gör som sker dagligen och som han märker är ett viktigt uppdrag. Jag har tänkt att alla behöver känna sig behövda och att det skulle vara bra för honom med ett litet jobbuppdrag.
Så fick jag idén om att han kan bära det vi återvinner bort till återvinningsstationen. Snabbt tänkte jag ut en väskmodell till honom och lika snabbt klippte jag den och provade och sydde och provade och sydde och vips hade han sin alldeles egna specialtillverkade sadelväska. Jag tyckte att jag var smart som sydde den i vaxduk för att det ibland kan bli lite solkigt av gamla mjölkpaket och andra förpackningar och vaxduk kan man ju torka av. Men det skulle visa sig att vaxdukstyget inte alls höll så bra.

När väskan var klar ville jag snabbt prova den. Jag spände den på Pommac, lastade all återvinning vi hade hemma i väskorna och klädde på mig själv för att gå iväg bort till byns återvinningscentral.
Det gick himla fint ut ur huset! Stolt bara han sin last och såg riktigt viktig ut. Jag kände mig som världens fiffigaste och fnissade lyckligt åt hans iver att gå fast han var nedlastad med sopor.

Men sen gick det åt pipsvängen för när han tycker något är lite obehagligt eller läskigt då ruskar han på sig. Nu gjorde han plötsligt det och alla sopor bara flög ur väskorna åt alla håll. Det såg så lustigt ut att jag började gapskratta. Jag plockade upp allt som åkt ut och så gick vi vidare. Då ruskade han på sig igen och allt flög åt alla håll än en gång, jag skrattade, plockade upp och så där fortsatte vi om och om igen. Det var faktiskt vansinnigt roligt och jag önskar att jag filmat!

Men tyvärr, vi hade inte ens hunnit lämna gården förrän hela konstruktionen gick sönder. Efter alla häftiga skakningar hade vaxduken spruckit vid kardborrebanden och allt lossnade och hela väskan bara ramlade av med sopor och allt.
Så gick det med det. Min fiffiga väska blev en flopp. Ett fiasko.

Men skam den som ger sig. Nu måste jag bara förbättra konstruktionen. Sätta någon slags stängning på sidoväskorna så att skakningarna inte ska kunna kasta omkring innehållet och så måste jag göra fästanordningarna lite hållbarare med något bättre material än vaxdukstyg. Sen provar jag igen!

Jag måste erkänna att min eufori över min briljanta idé fort byttes till sur irritation över att det gick åt skogen. Jag slängde väskan på bron och lät den ligga där och skämmas. Men nu börjar revanschlusten vakna. Idén är fortfarande god. Pommac SKA bära sopor till återvinningsstationen på daglig basis. Det SKA bli hans jobb. Så det så.

Vad har matte NU hittat på?

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det här.
Okej, vi går väl då.
Annars har dagen förlöpt i sakta mak. Matlagning och tårttillverkning har bland annat stått på agendan.

Rar far har lagat söndagsmiddag medan rar dotter lagat tårtan.
 Notera vilken tidstypisk bild det här är egentligen. Den ene ser på basket i sin bärbara dator medan han fixar middag, den andra lagar tårta medan hon tittar på BigbangTheory på sin bärbara dator.
En helt vanlig dag i Persiljas hus 2013.

5 kommentarer:

  1. Hahahaaa, du är för j-a rolig!!! Tror ingen annan skulle kläcka en så himla bra idé att sy sopväskor till jycken mer än du! Se´n att det går åt pipsvängen ibland, det är ju det man lär sig av. Den här söta Pommac han har ett
    bra liv, den saken är klar!
    Fin, informativ köksbild...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe kanske en lysande affärsidé? Sopväskor! :)

      Radera
  2. Ha ha åååh vad jag önskar att du hade filmat. Men det gick rätt så bra att "se" det ändå. Sy mer och filma! (Nu skrattar jag igen). Jag tror att om jag var hund så skulle jag älska att få skaka av mig sopor så där, lyckliga Pommac.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle nog bli en succé på tuben! Men han lär väl inte skaka alls om jag tar fram filmkameran (mobilen). ;)

      Radera
  3. Hahahahihihhheh...härligt där vännen! hoppas det går vägen nästa gången, och det där nutida med datorer och tv överallt! fast ibland önskar man verkligen de inte fanns. har suttit fast så länge idag, och igår..och eeh..förrgår..
    Fina bilder stora dottern! L använder varje dag hennes fina kläder, och jag skänker varje gång jag ser det en djup tacksam tanke till dig och dotter ***

    kram igen, Lycke

    SvaraRadera