2005 bodde vi på Lokstallet i Kiruna och jag gillade redan då prickiga gardiner.
2006 var han som snart fyller 17 år så här söt och det är han fortfarande men det får jag inte säga nuförtiden.
Det året hände något så ofattbart sorgligt och alla födelsedagar firas efter det med stort allvar då vi plötsligt insåg att det inte på något sätt är självklart att få finnas med och fira dem.
Vardagsrummet var i ett sexkantigt tornrum i ett gammalt trähus i centrala Kiruna dit vi precis hade flyttat.
2007 kom jag på morgonen ner till ett kök som såg ut så här fantastiskt.
På kvällen skådade jag ut över den här utsikten. Långt därborta bortom bergen fanns Kebnekaisemassivet och vid klart väder såg man den snöklädda högsta toppen från det här fönstret.
Dagen efter åkte vi till Luleå och fick för första gången nycklarna till det hus vi nu bor i. För några av barnen var det första gången de såg huset inuti. Dagen därpå for vi tillbaka till Kiruna för att packa ihop vårt hem och två veckor senare blev vi lulebor igen efter åtta år i Kiruna.
Så här såg köket ut på den tiden innan jag satte klorna i det.
2008 hade vi bott ett år i huset och världens bästa Pommac hade också flyttat in.
Han föredrog att ligga i rabatterna på den tiden och 12-åringen var så här liten och gullig.
Jag fick det året en glasskål som var det vackraste jag någonsin sett med bollfransig kant och gröna prickar. Konstigast av allt är att den försvunnit spårlöst. Vart tog den fina lilla skålen vägen? Ingen som vet, ingen som vet. Men jag misstänker att den i många små söta delar transporterats till någon glasåtervinning.
2009 åt vi chokladmousse och våren var varm så vi hade intagit växthuset.
Och så här mysig läshörna hade vi då.
2010 hade vi prickigt kylskåp och vi fotade ur brödsmuleperspektiv.
Jag hade precis satt upp glashyllor i köksfönstret.Storspoven hade anlänt.
Och så hade jag den där grytlappeväggen som många bloggläsare tyckte så mycket om.
2011 hade jag visst plockat ner pannlapparna (som vi säger på norrbottniska)
Väggarna var fortfarande rosa men jag provade en tapetvåd som fortfarande inte kommit upp någonstans för att den måste kantskäras och det känns så svårt och jobbigt.
Vi hade lämnat brödsmuleperspektivet och satsade på närbilder istället.
2012 fyllde jag jämt och fick blåsa ut en himla massa ljus.
Vi dukade fint som snus och bjöd bland annat på laxknyten.
Och nu är det alltså dags igen. Nu väntar jag på att de ska ropa från nedervåningen att jag får komma ner. Det tisslas och tasslas och jag undrar vad det är de håller på med!?
GRATTIS!!!
SvaraRaderaGrattis underbara du! Hoppas du får en riktigt bra dag!
SvaraRadera//Sophie
Grattis kära du!! Men snälla du..du måste skoja..inte sjutton kan du väl fylla 51år..trodde vi var åtminstone jämnårig..snacka om att jag har missat din ålder..men du ser ju inte en dag äldre ut än 41år.. =)
SvaraRaderaKramhögar
Sanna
Grattis, jag är så glad att du kom igen från "skrivkrampen"! Jag blir alltid lika glad när jag läser dina inlägg och nu har jag själv äntligen startat en egen blogg, mycket tack vare att jag hittade din. Du gav mig inspirationen och jag tycker att det är jättekul! /Anna-Karin
SvaraRaderaHurra for deg!! Håper du har hatt en herlig dag!
SvaraRaderaStor klem
Ellen
Grattis på din dag :-)
SvaraRaderaKram Åsa
Grattis! Radion var jättesöt!
SvaraRaderaTack allihopa! Kram!!!
SvaraRadera